Personalstöd

Stress på jobbet

Vi har under 1900-talet blivit allt bättre på att identifiera och åtgärda arbetsmiljöns fysiska risker. En faktor som bidrar till detta är naturligtvis att fysiska risker och faror ofta är konkreta och därför lätt identifierbara, men också att riskerna är lokaliserade till arbetsplatsen. Stress, som många uppfattar som det kanske största arbetsmiljöproblemet idag, är annorlunda. Stress definieras av Europeiska Arbetsmiljöbyrån som ”obalans mellan de krav som ställs och de resurser som är tillgängliga för att klara av dessa krav.” För individen är det summan av alla krav, på arbetet såväl som i privatlivet, som ska hanteras, av samma person.

När det gäller stress på jobbet kan vi utifrån sammanhang och stressorer, det vill säga de faktorer som bidrar till upplevelsen av belastning, tala om fyra olika typer av arbetsrelaterad stress:

  • Tidsstress – när mängden arbete gör det svårt att hinna med
  • Förväntansstress – när det finns en ovisshet och oro kring utfallet
  • Situationsstress – när det handlar om påfrestande situationer, t.ex. konflikter
  • Mötesstress – när mängden information blir övermäktig eller när förmågan att känna empati prövas för hårt, t.ex. hos sjukvårdspersonal

Definitionen av stress som en obalans mellan de krav som ställs och de resurser som finns tillgängliga för att klara kraven kan förfinas något genom att lägga till ytterligare en dimension, tillgänglig stöd. Om man upplever en hög grad av kontroll och ett gott stöd kan det uppväga även relativt höga krav, och omvänt, om upplevelsen är att kontrollmöjligheterna är små och stödet obefintligt känns även måttliga krav belastande.

Vad kan upplevas som brister och belastningar vid stress på jobbet?

Vad är det då som upplevs som krävande? Exempel på vad kravdimensionen i denna modell kan innehålla:

  • Belastande i arbetssituation
    • Tidspress
    • Otillräcklig bemanning
    • Störningar, störande ljud, påtvingade avbrott, ständiga skiften av fokus
    • Känsla av otillräcklig kompetens eller utbildning
  • Brister i struktur, organisation och ledarskap
    • Otydlig roll, otydligt ansvar och mandat, otydliga förväntningar
    • Detaljstyrning från överordnad
    • Otydliga gränser mellan arbete och fritid, t.ex. jour
    • Otillräckliga stödfunktioner
  • Brist på återhämtning och vila
    • Brist på möjligheter till pauser
    • Arbete under kvällar, helger och semester
  • Brist på utvärdering och feedback
    • Kritik då fel begåtts, men avsaknad av positiv feedback
    • Alltför sporadisk feedback

Vad ger en ökad upplevelse av kontroll vid stress på jobbet?

Kraven kan, åtminstone delvis, uppvägas av sådant som ger en ökad upplevelse av att ha kontroll över sitt arbete och sin situation, exempelvis:

  • Kompetens och bemästringsstrategier
    • Adekvat utbildning
    • Lämplig erfarenhet
  • Kontroll
    • Tydlig roll, tydlighet kring vilket ansvar rollen innebär
    • Mandat att agera, fatta beslut, osv. i enlighet med ansvaret
    • Frihet att agera under ansvar, hitta egna lösningar, etcetera
  • Delaktighet
    • Delaktighet i till exempel beslut
    • Tydlig och tillförlitlig information
  • Sammanhang
    • Överblick över verksamheten
    • Förstå sin del i verksamheten
  • Stimulans
    • Få använda och utveckla sin kompetens
    • Utvecklande, konstruktiv feedback

Vad kan upplevas som stöd vid stress på jobbet?

Vad som kan upplevas som ett stöd är naturligtvis individuellt, och det kan också ibland vara svårt att särskilja vad som bör hänföras till kontrolldimensionen och vad som bör räknas till stöd. Exempel på sådant som kan beskrivas som stöd:

  • Konkret, praktiskt stöd
    • Handfast hjälp, avlastning
  • Socialt stöd
    • Kravlös social samvaro
    • Möjlighet till emotionellt stöd
  • Kommunikation
    • Mötesdisciplin, ordnade möten med punktlig början och slut
    • Transparens, tydlig och tillförlitlig kommunikation
  • Gruppprocesser
    • Mogen arbetsgrupp med hög grad av ömsesidig tillit
    • Samarbete istället för konflikter och revirmarkering
  • Kultur och värderingar
    • Nolltolerans för kränkningar, o.dyl.
  • Gott ledarskap
    • Situationsanpassat, empatiskt

Stressreaktioner

Stress är inget vi väljer, det är organismens svar på en upplevelse av att något som är viktigt, från fysisk säkerhet och hälsa till ekonomisk trygghet och socialt anseende, är hotat. Hotupplevelser av detta slag hanteras i hjärnan av det s.k. limbiska systemet, som vi har ett mycket begränsat viljemässigt inflytande över. Det är därför inte heller någon större skillnad på verkliga eller inbillade hot, upplevelsen är på denna nivå i hjärnan densamma.

Att vi fungerar på detta vis är naturligtvis ett resultat av att detta sätt att fungera har gynnat människans överlevnad under större delen av vår existens. Som art är inte människan varken speciellt snabb eller stark jämfört med många andra djurarter. Det som gynnar oss är istället denna förmåga att reagera på även mycket måttliga hot och faror och vår förmåga att kunna föreställa oss sådant som ännu inte inträffat.

Vad händer i kroppen vid ett stresspåslag?

Vid ett stresspåslag förbereder sig kroppen och hjärnan på aktivitet, bland annat genom utsöndring av hormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Vi brukar tala om aktivering (på engelska kallas det arousal), något som syftar på både mental och kroppslig aktivering. Mental aktivering innebär en ökad vaksamhet och uppmärksamhet, men också en ökad fokusering. Även kroppen förbereder sig på aktivitet, till exempel genom förändringar i blodflöde och ämnesomsättning.

Positiv och negativ stress

Ibland talas det om positiv och negativ stress. Det är inga väldefinierade begrepp, utan begrepp som huvudsakligen speglar upplevelsen. Om en situation upplevs som en utmaning kan man tala om positiv stress medan den stress som en situation som karaktäriseras av hotupplevelse och maktlöshet kan beskrivas som negativ.

Yerkes-Dodsons lag

Ett annat sätt att förstå begreppen är det samband som kallas Yerkes-Dodsons lag och som kan illustreras grafiskt: Om man i en graf sätter stresspåslag eller aktivering på X-axeln och prestation på Y-axeln kommer sambandet att se ut som ett upp-och-nedvänt U. Både en låg och en hög aktivering medför en sämre prestation, och för varje typ av prestation finns en optimal aktiveringsnivå. Sett utifrån denna graf kan man tänka sig att så länge en ökad stress eller aktivering leder till en bättre prestation, det vill säga så länge man befinner sig på den vänstra halvan av det upp-och-nedvända U:et, kan stressen beskrivas som positiv. Men så snart vi rör oss in på den högra halvan av grafen medför varje ytterligare stress en försämring av prestationen, vilket kan beskrivas som negativ stress. Ett annat sätt att förstå begreppet negativ stress är att sätta likhetstecken mellan detta begrepp och långvarig stress. Kortvarig stress som vi får möjlighet att återhämta oss från är inget allvarligt problem, utan problemen kommer när stresspåslaget kvarstår under längre tid.

Fyra grundstrategier för att bemästra stress

Stress är alltså organismens sätt att förbereda sig på att hantera ett upplevt hot på något sätt. Vaksamheten höjs och kroppen förbereder sig på att kunna hantera hotet. Hur vi hanterar hot kan skilja sig åt beroende på en rad omständigheter, men enkelt kan man säga att vi har fyra grundstrategier att tillgripa för att överlevnadschanserna i en hotsituation:

  • Social bemästring – kalla på hjälp, förhandla
  • Kamp – avvärja hotet genom aktiv handling
  • Flykt – undkomma hotet och sätta sig i säkerhet
  • Passivitet – något vi exempelvis ser hos djur som ”spelar döda” inför ett hot, inte dra uppmärksamheten till sig, inte väcka jaktinstinkter hos rovdjur

Återhämtning behövs för återställning av balans i kroppen

Det kan låta motsägelsefullt, men stress i sig är inte ett problem. De allra flesta människor klarar relativt kraftig akut stress under förutsättning att det finns möjlighet till återhämtning efter stresspåslaget för att återställa balansen i kroppen. Problemen uppstår när stressbelastningen blir kronisk och mer eller mindre konstant.

Man kan beskriva denna belastning som mentalt löpande-bandet-arbete. Med mentalt löpande-bandet-arbete menas att ständigt behöva fokusera tankar och uppmärksamhet och inte ha möjlighet att låta tankarna driva fritt. Härigenom ges ingen möjlighet till återhämtning, utan hjärnan är ständigt upptagen, något som upplevs som mycket stressande och belastande.

Alternera mellan olika typer av arbetsuppgifter för att undvika stress

Mer fysiska arbeten kan slita på kroppen, men när handgreppen väl är inövade och automatiserade kräver arbetet inte så mycket uppmärksamhet och tankarna kan därför ägnas åt annat, även sådant som inte har med arbetet att göra. Ett sådant arbete kan upplevas tungt, monotont eller ostimulerande, men är sällan förknippat med stress såvida det inte också föreligger en tidsstress. I sådant fall är hjärnan upptagen med att bevaka och komma ihåg kommande uppgifter, och detta kräver riktad uppmärksamhet, vilket i längden är stressande och belastande. Lärdomen av detta är att om möjligt alternera mellan mer teoretiska, uppmärksamhetskrävande arbetsuppgifter och mer praktiska uppgifter eftersom detta ger hjärnan möjlighet till återhämtning.

Stressymtom hos individen

Det kanske vanligaste är att stressymtom uppmärksammas hos en individ, antingen av individen själv eller av någon i den närmaste omgivningen. Symtombilden skiljer ofta mellan olika individer, och vi kan se symtom som tyder på en ökad passivitet och på ökad aktivitet. Exempelvis kan stressen märkas som:

  • Kognitiva förändringar
    • Passivt: trögtänkthet
    • Aktivt: Uppmärksamhetsproblem
      • Koncentrationsproblem, svårt att hålla fokus på en uppgift
      • Simultankapacitetsproblem, svårt att skifta fokus mellan olika uppgifter eller hålla flera saker i huvudet
    • Sömnstörning
      • Passivt: Ökat sömnbehov, men utan känsla av att sömnen medför vila
      • Aktivt: Svårt att somna, orolig sömn, täta eller tidiga uppvaknanden
    • Förändrad tillgång på energi
      • Passivt: Energilöshet, igångsättningssvårigheter, brist på initiativ
      • Aktivt: Överaktivitet, svårt att koppla av
    • Känslomässiga effekter
      • Passivt: Nedstämdhet
      • Aktivt: Ångest
    • Kroppsliga besvär
      • Passivt: Smärtproblematik
      • Aktivt: Hjärtklappning, matsmältningsproblem
    • Ökad risk för fel och olyckor som ett resultat av bland annat sömn- och uppmärksamhetsproblem
    • Ohälsa och sjukskrivning
    • Missbruk

Stressymtom hos grupp och organisation

Ibland kan stressbesvären hänföras till en enda individ och då är det sällan så att det bara är stressen på jobbet som är orsaken till problemen, utan kan vara individens totala livsstress som märks på jobbet. Men om det finns många personer på en arbetsplats som uppvisar symtom på stress bör man fråga sig om det finns något i organisation, resursfördelning eller annat, som kan bidra till att förklara stressens uppkomst.

Tecken som kan vara stressymtom hos en arbetsgrupp eller organisation är inte alltid lika tydligt kopplade till stress som individuella symtom, men om flera av symtomen nedan kan iakttas bör ändå frågan ställas om det kan vara stressrelaterat;

  • Konflikter, samarbets- och disciplinproblem
  • Ökade arbetsplatsolyckor eller –tillbud
  • Ökad sjukfrånvaro
  • Försämrad prestation
    • Minskad produktivitet
    • Försämrad kvalitet
  • Försämrat ekonomiskt resultat
    • Minskade intäkter
    • Ökade kostnader

Vi hjälper dig med ledarskapsutveckling

Välkommen att kontakta oss för att diskutera hur vi kan hjälpa din arbetsplats med ledarskap och ledarskapsutveckling.