Krishantering

Start
/
Krishantering
/
Krisinsatser på arbetsplatsen

Krisinsatser på arbetsplatsen

Att genomföra all kris- och katastrofhjälp omedelbart efter till exempel en arbetsplatsolycka är inte förenligt med dagens kunskap. Det är inte heller vad de drabbade personerna vanligtvis efterfrågar. Det som behövs först efter en olycka på jobbet eller annan allvarlig händelse är en bedömning av vilka som behöver insatser, vad som behöver göras och när detta ska göras. Insatserna kommer också att ha olika syften i olika faser i en krishantering.

Akuta insatser vid kris på arbetsplats

Vi har utifrån vår erfarenhet och aktuell forskning formulerat tre ledord att ha i åtanke då man ska planera eller genomföra krisstöd vid allvarlig händelse: stabilisera, bedöma och behandla – i den ordningen.

Psykologisk första hjälp

De första akuta åtgärderna bör syfta till att stabilisera läget, se till att inga fler drabbas, att skapa trygghet och på olika vis sänka det stresspåslag som en krishändelse kan utlösa. Psykologisk första hjälp är både ett förhållningssätt och en strategi för akuta insatser som syftar till just detta.

Krisstöd på arbetsplatsen utifrån individuella behov

En modern syn på krisstöd i det akuta skedet är att man fokuserar på att skapa trygghet och säkerhet och erbjuda stöd, såväl praktiskt som känslomässigt och socialt, för de drabbade utifrån deras individuella behov, i stället för att som tidigare fokusera på en känslomässig bearbetning av händelsen. När den akuta fasen är över, och de drabbade själva känner behov av det, kan avlastningssamtal i grupp eller individuella krissamtal vara en lämplig insats. Under sådana samtal erhålls också en bild av hur behovet av fortsatt krishjälp ser ut.

Bedömning föregår varje insats

Ledordet bedöma syftar på en rad olika bedömningar som behöver göras. Det kan exempelvis vara vilka insatser som både är nödvändiga och tillräckliga, vilka av de drabbade som kan behöva professionell hjälp och vilka delar av organisationen som behöver olika former av stöd för att krisens påverkan på verksamheten ska minimeras. Inte minst syftar också begreppet på de bedömningar som behöver göras av vilka personer som bedöms återhämtade, vilka som behöver följas upp med en ny bedömning och vilka som bör erbjudas traumabehandling.

Traumabehandling

Behandla syftar på exempelvis psykoterapeutisk behandling vid olika former av komplicerade eller långdragna besvär. En sådan behandling kan omfatta allt från professionellt samtalsstöd i form av avlastande samtal och psykoedukation (förklaringar till psykiska besvär och hur dessa bemästras) till traumafokuserad terapi med evidensbaserade metoder.

Denna övergripande strategi, formulerad under hanteringen av tusentals kriser sedan början av 2000-talet, som vi själva använt oss av i vårt arbete, har visat sig stämma väl överens med den forskning och de riktlinjer från olika kunskapscentra runt om i världen som kommit fram de senaste åren. Det förändrade synsättet på krisreaktioner, som kommit att betraktas mer som signaler om hur en person reagerar och förmår hantera sin situation och sina reaktioner snarare än som sjukdomssymtom som kräver behandling, har bidragit till en förändring i synen på vad som är lämpligt bemötande av drabbade.

Resiliens – människor tål mer än man tidigare trott

På samma sätt har medvetenheten om det vi kallat friskhetsfaktorer, så kallade resiliensfaktorer (att en betydande andel av krisdrabbade är relativt motståndskraftiga och stresståliga), lett till en insikt om att man tidigare i många fall gjort överambitiösa krisinsatser, till exempel med för tidigt insatta krissamtal, och överbehandlat många av de drabbade.

Tillfällig Krisstödslinje

Forskning och erfarenhet har visat att en av de viktigaste resiliensfaktorerna då man drabbats av en allvarlig händelse är tillgången till socialt stöd. Omvänt har också upplevd brist på socialt stöd visat sig vara något som ökar risken för att en person ska få psykiska komplikationer och ha svårt att återhämta sig. Socialt stöd kan fås från många håll: stöd från anhöriga, vänner, arbetskollegor och chefer; stöd från kamratstödjare eller liknande. Det kan också vara professionellt stöd från psykologer, psykoterapeuter och kuratorer.

Vad forskningen också visat är att det är upplevelsen av att stöd finns tillgängligt som har betydelse för återhämtningen, medan det inte tycks vara lika betydelsefullt i vilken utsträckning stödet faktiskt nyttjas. För att säkerställa en upplevelse av att stöd finns tillgängligt kan BrolinWestrell efter en allvarlig händelse öppna en tillfällig Krisstödslinje. Det innebär att samtliga berörda efter en händelse under en begränsad period erbjuds att vid behov, och på eget initiativ kontakta BrolinWestrell för samtal med en psykolog i telefon eller personligt möte.

Vi hjälper dig med krishantering

Välkommen att kontakta oss för att diskutera hur vi kan hjälpa din arbetsplats med krishantering.