Krishantering
- Start
- /
- Krishantering
- /
- Krisberedskap på arbetsplatsen
Krisberedskap på arbetsplatsen
Krisberedskap är ett lagkrav
I Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:7 ”Första hjälpen och krisstöd”, 5§ står:
”På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker.”
Det här innebär att verksamheter måste göra en bedömning av vilken beredskap som behövs och hur denna ska vara utformad, en bedömning som bland annat ska göras mot bakgrund av en riskinventering. Det duger alltså inte att säga ”Hoppsan, det tänkte vi inte på” när något allvarligt har inträffat.
Beredskap för kris inom organisationen
Förebyggande arbete för att undvika kriser
Den övergripande strategin när en krisberedskap ska byggas upp är att förebygga att kriser alls inträffar, men om de ändå inträffar vill man förstås minimera skadeverkningarna.
När det gäller att förhindra att någon blir drabbad kan man arbeta med att säkra och förbättra den fysiska miljön. För detta nyttjas olika typer av expertis, exempelvis företagshälsovård, arbetsmiljö- eller skyddsingenjörer och säkerhetskonsulter. Det arbete som görs i dessa avseenden är naturligtvis både nödvändigt och viktigt, men alltför ofta stannar det förebyggande arbetet vid detta, och det arbete som görs kring den psykosociala arbetsmiljön, till exempel kring mobbning och stress, är ofta avgränsat till ett individperspektiv.
Stress är en riskfaktor för kris
Stress är en viktig faktor även i kris. Erfarenheten säger att en hög stressnivå, oavsett orsak, är en riskfaktor som ökar risken för starkare och mer långdragna krisreaktioner hos drabbade. Men stress påverkar också bland annat uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och minne på olika sätt och är därför en riskfaktor som kan bidra till att orsaka eller utlösa krishändelser. På en arbetsplats där medarbetarna har stora möjligheter att påverka sin egen arbetssituation, och där kraven är rimliga i förhållande till de resurser som finns, är stressen vanligtvis lägre.
Tillsammans med ett gott ledarskap är detta viktiga förutsättningar för trivsel på arbetet. När medarbetarna trivs är risken för såväl konflikter som för olika former av illojalt beteende väsentligt lägre än på arbetsplatser som karaktäriseras av stress och vantrivsel.
Även detta är väsentligt ur ett krisförebyggande perspektiv.
Krishanteringens framgångsfaktorer
- En krisorganisation som är:
- Väl utformad, med såväl krisledning som nödvändiga kompetenser
- Utbildad krisledning
- Utbildad personal för akuta krisinsatser
- Tränad genom krisövningar
- Samkörd och välfungerande
- En handlingsplan som är:
- Välstrukturerad
- Lättanvänd
- Känd i organisationen
- Utbildning av nyckelpersoner i:
- Kriskunskap
- Akuta stödinsatser
- Krisövningar regelbundet
- Upparbetade kontakter med externa resurser för exempelvis ledningsstöd och traumabehandling
Navigera
Navigera
Vi hjälper dig med krishantering
Välkommen att kontakta oss för att diskutera hur vi kan hjälpa din arbetsplats med krishantering.